Vinterdepp? tror jag får vinterknäpp!
Jag känner mig så disträ nu för tiden.... Vet inte om det är vinterns påhopp, brist på umgänge el att jag är fruktasvärt leds på min situation... Mkt möjligt att det är kombo av alla 3 nu när man tänker efter lite.
Jag får ingenting gjort.. Lägenheten har stått halvstädad i ett tag nu. Försöker hela tiden peppa mig själv till att få det gjort, och jag vet precis allt som ska göras. Gjorde en lista för ett tag sen.
Men blir det någonsin gjort?.. näe. Tröttheten i mitt huvud tar alltid över när jag kommit halvägs och bestämmer sig för att sätta sig ner i soffan.
Jag sitter för det mästa hemma och bara spelar tv-spel.. hittar inte på nåt, hälsar inte på nån.. inte någon som kommer och hälsar på mig heller.. Men det vill jag faktiskt skylla på vädret. Allt är ju bara kallt och äckligt!
Den ända sociala kontakt jag har med folk är bakom dataskärmen känns det som. Och då är det inte ens folk här i krokarna man pratar med, så att man kan av "misstag" komma på nått å göra. Utan bara folk på andra håll i världen.
Nu ser det ju kanske ut som att jag ska få finbesök i helgen iaf :) hoppas det blir en bra motiverare till att fixa klart här också.
Jag vill börja ta tag i min kreativa sida igen. Har en hel drös med ideer på tavlor jag vill göra, men varje gång jag funderar på att ta penseln i handen hamnar jag tillbaka lutat i soffan med en kopp teh i handen istället.
Gitarr spelande har också lidigt av detta. knappt 5min i veckan sitter jag å plinkar och jag som hade börjat bli så mkt bättre..
Hjärtekross har man också varit med om på senaste... el skulle väll inte direkt kalla det för kross, mer som en utpumpning kanske... Jag är ju ledsen över situationen och jag känner verkligen saknaden. Men det är inte alls så jobbigt som jag trodde det skulle vara. Bara lite sådär vardags grått och tungt.. Egentligen ingen större skillnad alltså.. Sen kommer saknaden i perioder också vilket är skönt. Vet inte om jag skulle palla å ta hela smällen på en gång.. Samtidigt skulle jag kanske behöva det så att jag kunde gå vidare.
Jävligt dumt av mig att gå å kära ner mig så pass mkt som jag gjorde, när jag ändå visste att att allting inte var så säkert. Är väll lättare sagt än gjort. Är trots allt väldigt skönt att få vara kär å släppa loss på sina känslor.
Överlever gör jag då iaf, det är en sak som är säkert! Skulle dock inte klaga om du satt här brevid mig just nu <3
Mitt förhållande med Michelle har också tagit jävlgit mkt stryk på senaste. Umgås el pratas knappt nånting nu för tiden. Vänskapen finns ju där det vet jag, så jag är inte orolig över att förlora henne.
Men både jag och hon blev nyförälskade samtidigt (inte i varandra då :P ). Men det är ju väldigt lätt att man stänger in sig lite när man är sån, så det är ju förstårligt. Men nu är då jag singel iaf, så kanske dags för att börja trycka på lite om umgänge. Ska jag bara få igång motivationen i mig själv först, Men hon är då väldigt saknad <3
Få människor som kan umgås å tjyves som bara vi kan ^^
Oden sen idag.. känns som att det kan vara behövligt.
Jag får ingenting gjort.. Lägenheten har stått halvstädad i ett tag nu. Försöker hela tiden peppa mig själv till att få det gjort, och jag vet precis allt som ska göras. Gjorde en lista för ett tag sen.
Men blir det någonsin gjort?.. näe. Tröttheten i mitt huvud tar alltid över när jag kommit halvägs och bestämmer sig för att sätta sig ner i soffan.
Jag sitter för det mästa hemma och bara spelar tv-spel.. hittar inte på nåt, hälsar inte på nån.. inte någon som kommer och hälsar på mig heller.. Men det vill jag faktiskt skylla på vädret. Allt är ju bara kallt och äckligt!
Den ända sociala kontakt jag har med folk är bakom dataskärmen känns det som. Och då är det inte ens folk här i krokarna man pratar med, så att man kan av "misstag" komma på nått å göra. Utan bara folk på andra håll i världen.
Nu ser det ju kanske ut som att jag ska få finbesök i helgen iaf :) hoppas det blir en bra motiverare till att fixa klart här också.
Jag vill börja ta tag i min kreativa sida igen. Har en hel drös med ideer på tavlor jag vill göra, men varje gång jag funderar på att ta penseln i handen hamnar jag tillbaka lutat i soffan med en kopp teh i handen istället.
Gitarr spelande har också lidigt av detta. knappt 5min i veckan sitter jag å plinkar och jag som hade börjat bli så mkt bättre..
Hjärtekross har man också varit med om på senaste... el skulle väll inte direkt kalla det för kross, mer som en utpumpning kanske... Jag är ju ledsen över situationen och jag känner verkligen saknaden. Men det är inte alls så jobbigt som jag trodde det skulle vara. Bara lite sådär vardags grått och tungt.. Egentligen ingen större skillnad alltså.. Sen kommer saknaden i perioder också vilket är skönt. Vet inte om jag skulle palla å ta hela smällen på en gång.. Samtidigt skulle jag kanske behöva det så att jag kunde gå vidare.
Jävligt dumt av mig att gå å kära ner mig så pass mkt som jag gjorde, när jag ändå visste att att allting inte var så säkert. Är väll lättare sagt än gjort. Är trots allt väldigt skönt att få vara kär å släppa loss på sina känslor.
Överlever gör jag då iaf, det är en sak som är säkert! Skulle dock inte klaga om du satt här brevid mig just nu <3
Mitt förhållande med Michelle har också tagit jävlgit mkt stryk på senaste. Umgås el pratas knappt nånting nu för tiden. Vänskapen finns ju där det vet jag, så jag är inte orolig över att förlora henne.
Men både jag och hon blev nyförälskade samtidigt (inte i varandra då :P ). Men det är ju väldigt lätt att man stänger in sig lite när man är sån, så det är ju förstårligt. Men nu är då jag singel iaf, så kanske dags för att börja trycka på lite om umgänge. Ska jag bara få igång motivationen i mig själv först, Men hon är då väldigt saknad <3
Få människor som kan umgås å tjyves som bara vi kan ^^
Oden sen idag.. känns som att det kan vara behövligt.
- Miss you like crazy babe <3
