Back in the days
Ligger här i soffan å tänker tillbaka på en tid som gång var. En tid då de största bekymmerna man hade var när brorsan krossade ens fina lego konstruktioner. Eller vilken tjej i klassen man skulle våga dansa med på discot. När bygga gigantiska snö grottor och springa på äventyr i skogen var bland det bästa som fanns. Tecknat, Turtles gubbar, aktion force & 8-bit.
Allt var så enkelt då. Fanns inga problem, inga måsten, inga gränser! Man hade hela världen framför sina fötter och vi levde som kungar. Kungar som inte behövde bry sig om något annat än att ha kul och uppleva nya saker.
Men tyvärr så är det ju så, att med åldern kommer allt annat skit. Konsekvenser, Skyldigheter, ett samvete som oftast överstiger sina gränser. Man kan inte bara tänka på sig själv och sitt eget välmående längre. Nu måste man ta hand om sig själv och alla andra i din närvaro. Ta hänsyn till dina medmänniskor och samhällets lagar.
Människan är i grund och botten egoist. Alla gör allting för att man får någonting man behöver utav det. Men då har vi ju ett samvete som säger till oss att tänka på alla andra också.
Undrar hur världen skulle se ut om inte samvetet växte fram så pass mycket som det gör. Utan att det bara stannar så pass litet att det ända du behöver känna är att inte skada dom du älskar. Skulle vårat samhälle vara bättre då? När alla bara levde för att dom själva ska må bra å ha kul, inte för att alla andra.
Nu måste jag ju vara lite realistisk så inte folk tror att jag är helt korkad :P
Jag är fullt medveten om att det är våra föräldrar och vårat samhälle som formar oss, gör oss till dom vi är, lär oss vad som är rätt, vad som är fel och styr vårat samvete åt rätt håll. Men just nu kändes det som en väldigt fin tanke ^^
Känner dock ibland att min otroligt underbara mamma <3 har gjort ett alldeles för bra jobb med mig.
Det har varit en händelserik vecka, mycket upp, ner, hit och dit.
- Får en vag kännsla på att det väntas solstrålar bortom horrisonten ändå :)
Allt var så enkelt då. Fanns inga problem, inga måsten, inga gränser! Man hade hela världen framför sina fötter och vi levde som kungar. Kungar som inte behövde bry sig om något annat än att ha kul och uppleva nya saker.
Men tyvärr så är det ju så, att med åldern kommer allt annat skit. Konsekvenser, Skyldigheter, ett samvete som oftast överstiger sina gränser. Man kan inte bara tänka på sig själv och sitt eget välmående längre. Nu måste man ta hand om sig själv och alla andra i din närvaro. Ta hänsyn till dina medmänniskor och samhällets lagar.
Människan är i grund och botten egoist. Alla gör allting för att man får någonting man behöver utav det. Men då har vi ju ett samvete som säger till oss att tänka på alla andra också.
Undrar hur världen skulle se ut om inte samvetet växte fram så pass mycket som det gör. Utan att det bara stannar så pass litet att det ända du behöver känna är att inte skada dom du älskar. Skulle vårat samhälle vara bättre då? När alla bara levde för att dom själva ska må bra å ha kul, inte för att alla andra.
Nu måste jag ju vara lite realistisk så inte folk tror att jag är helt korkad :P
Jag är fullt medveten om att det är våra föräldrar och vårat samhälle som formar oss, gör oss till dom vi är, lär oss vad som är rätt, vad som är fel och styr vårat samvete åt rätt håll. Men just nu kändes det som en väldigt fin tanke ^^
Känner dock ibland att min otroligt underbara mamma <3 har gjort ett alldeles för bra jobb med mig.
Det har varit en händelserik vecka, mycket upp, ner, hit och dit.
- Får en vag kännsla på att det väntas solstrålar bortom horrisonten ändå :)
Kommentarer
Trackback
